att passa och definieras

Ibland känns det som att jag inte passar in i något sammanhang. Jag har lite för lite barn, bygger inte alls hus, lite för gammal och lite för ung, lite för amatör, har lite för hög utbildning och lite för få utbildningar och inte tillräckligt utbildad. Jag har inte katt, jag har hund. Jag är församlingsaktiv men är lite för liberal och lite för misstänksam. Dessutom är det svårt att umgås med folk på sätt som inte innehåller mat. Jag passar inte in någonstans…

Men varför är det så viktigt att passa?

Och varför definieras man av hur gammal man är, varifrån man är, vad man arbetar med, om man är gift eller om man har barn. Är det allt detta som gör mig till den jag är. Är det jag? Och nej, jag har inga svar på hur jag skulle definiera mig själv. Kanske det är som det diskuterades i förrgår kväll hemma hos mig. Svaret på -vem är jag? är -Ingenting-

…är hon inte irriterad på något ikväll då? JO! Bakåtsträvande och ständigt ifrågasättande människor. Hade vi bara varit emot allt nytt hade vi fortfarande suttit i vår stengrotta och ätit kall mat och varit utan hjul. Nä, våga det nya!

Kul e ju också att jag nästan har en ”Carrie-moment” (satc-när hon får sin bild på en av New Yorks bussar) . Reklamen för Cambridgekuren snurrar på gågatan och jag är tydligen med. Texten var väl ungefär att -choklad inte hjälper mot höstmörkret” eller nå…vi ids int låtsas om chokladfestivalen och det faktum att jag ÄÄÄÄÄLSKAR choklad. Men men, kul och konstigt e de och nog e de så. Int ska man tryck i i sig choko mot höstdeppighet. Jag ketosar och fastar som bäst och har MASSOR av energi!

Idol som bäst, städa lite och imorgon blir det gothfest! Spännande!!!

Man behöver varken passa eller definieras! Nä!

 

Folkvett!?!

Ibland blir jag så fruktansvärt förvånad hur folk kan bete sig. Är det dålig uppfostran eller bara medfödd hänsynslöshet. Är det faktiskt så att det i dagsläget ÄR svårt att fatta vinkar eller vad är det. Som t.ex. man kan inte bjuda sig själv till folk bara hur som helst, och man ska ogärna bjuda andra till ett hem som inte är en eget. Det trodde jag var klart för alla, men icke. Klart att man kan fråga ifall det passar att man kommer men då måste man verkligen vara på det klara med att ”det passar inte” verkligen betyder NEJ! Och då käftar man inte emot efter det. Usch! Annat som jag också trodde hörde till vanligt hyfs och pli är att inte sticka sin lilla näsa i blöt överallt i saker som man faktiskt inte har något med att göra. När man inte klarar av sitt eget går det så otroligt bra att blanda sig i andras. Och missförstå mig inte, det är helt ok att bry sig, men absolut inte ok att snoka och ha åsikter i sådant som faktiskt inte angår en.

Jah, nu blev det ännu en gång ett argt inlägg. Hops! Men annat då?

Idag har vi tagit upp båten och jag fick backa ut treilern helt på egen hand och klarade det!!! Tänkt ti va kvinno o klar åv he! :p

Bamsen växer och blir bara smartare för varje dag. Han lyssnar när jag pratar med honom och kan rätt många ord redan. Han ska kunna ca 200 svenska ord o då känns det ju kanske lite bortkastat att hassa det på ord som kråååkan och giiiisi! (Kråkan och grisen som är hans mjukisdjur) Men fantastiskt bra är det att ha honom.

Jobbet har varit intensivt men nu är nästan alla på ILA några veckor så jag hoppas hinna ikapp lite.

Till Stockholm hann jag åka en sväng på höstlovet (som var heela två dagar) ochdet var nog en välkommen paus i vardagen. Vi har ätit gott, shoppat en del och fått många nya intryck, och naturligtvis chokladfestivalen som ännu en gång var fantastisk. Men attans, drickchokladen var inte där i år och inte dom gulliga cup cakesen. Tråkigt! Men Shokladfontänen var på plats och den utnyttjades. JA säger bara choklad och marschmellows!!! WOW!!!

 

 

Nu ska jag börja ny vecka med nya löften och nytt hälsosamt liv….ho ho! Men först ska ja ta tag i det ekologiska vinet på plastflaska. De e fantastiskt bra!!!

slappaslördag

Både matte och hund är alltför slöa för att orka ta oss an det fina vädret. Efter morgonpromenaden landade vi, jag på sofflocket och Bams på golvet och där har vi funnits länge nu.  Skönt är det. Beslutet att hålla helgerna rätt så programfria håller rätt bra och jag tror det var ett bra beslut.

Veckan som gick innehöll många utmaningar och tidig väckning. Fröken själv har inte varit riktigt hundra med alla gånger och bra är det att höstlovet hägrar så småningom. Då åker jag som traditionen bjuder till Stockholm. Jag längtar såååå!!! Att få bo på hotell, gå på chokladfestivalen, gå i bra butiker, kanske shoppa lite och umgås med Anki och träffa Lenna. Bara bra saker.

Nä men annars e väl allt bra  Kanske en eftermiddagslur nu…usch va trött ja blev.

 

bra start

Det har varit en bra start på veckan. En hyfsat bra och odramatisk arbetsdag och ännu en fantastisk körövning. Nej, inget kan rubba glädjen och tacksamheten jag känner på Jacob Gospels övningar.  Det är så fantastiskt roligt att sjunga.

Helgen var också toppen. Två stiliga herrar gästade mitt hem på en sofistikerad vinkväll. Det var mycket mycket trevligt. Världsproblemen löstes och vi kunde ännu en gång lägga till handlingarna att vi är perfekta på alla vis och resten är världen har bara ”feil i  hovo” De va visst det vi kom fram till…. Samma kväll fick jag också en av de vackraste blombuketter jag någonsin fått. Jag är så glad över den och vill att den skall hålla för evigt.

På jobbet är det lite lugnare igen och jag kunde kanske koncentrera mig på mitt eget välmående en stund igen. Det skulle vara välkommet. Bakom krönet, om två veckor, väntar resa till Stockholm . Jag längtar så, fast jag tycker inte om att vara borta från Bamsen så länge. Jag älskar den vovven så mycket. (Står för vartenda uns av hur patetiskt det lät, Jag älskar honom)

Sofflocket, SATC och ett glas black tower är verkligen ett bra avslut på denna dag. En dag med mycket jobb (men jag har en underbar klass, så det gör inget), härlig körövning, sjuk rygg  och en glad hund.

Nu håller jag nästan på att somna där jag skriver så då är det väl dags att säga tack och förlåt ännu en gång.